........en röntken maskin som talar om vart man har sina blodådror så man slipper bli fullständigt sönderstickad med blåmärken på armar och händer. Kan ju inte hjälpa att jag är svårstickad och värre har de blivit. Jag har min porta cart men den går tyvärr inte att spruta kontrast i inför skiktröntken.

Man kan tycka att det är en liten del att må dåligt över när man upplevt så mycket annat som vart jobbigt, men att ligga där, utlämnad och veta att det inte kommer att gå och man hör dom sucka och säga NEJ, det gick inte nu heller. Hur mycket ska man tåla??? När jag väl fick en nål som satt efter fem misslyckanden så gick röntken bra. Man kunde andas ut och plåstra om sina ömmande tummar som började bli blåa. Då var det dax att mentalt ställa in sig på nästa dag då det skulle bli en ny gastroskopi. Mannen fick ta en ledig fredagförmiddag och åka med vilket han gärna gjorde.

Ni som gjort en gastoskopi vet va jag snackar om, otrevligt är ett ord som säger lite om hur det är att ligga där o känna att man är magsjuk och groggy och man vill vara ifred. Läkaren var en underbar man som var lugn o sansad och vips så var det över. Som belöning blev det kaffi o macka i lassis matsal.  Men innnan vi lämna dr så kom nästa smäll, dom vill lägga in mig för en annan undersökning som man var tvungen att vara sövd samt ligga kvar...... det tar aldrig slut, känns som att det tagit ny fart istället.

Nu känner jag att det blir för mycket med allt som händer, återigen har jag tappat kontrollen, jag som nyss hade återfått den en smula. Inställa sig på måndag morgon för inläggning och undersökning via svalg och mage.

Därför mina vänner har jag bestämt att samla energi för att genomgå undersökningarna och därmed måste jag stänga av lite av mitt kontaktnät, orkar inte prata och informera hur gärna jag vill. Jag vet att ni förstår mig och det är era tankar som ger mig kraft och mod. Och jag är tacksam för att läkarna tar hand om mig och tar min a besvär på allvar.

Vet att det inte är roligt men vem har sagt att allt ska vara kul här i livet....... inte jag iaf!!


Lite bilder på mitt nya fina hår (som elin gärna vill ska bli rött igen)

Njut av livet och dagen trots att det snöat hela tiden, den försvinner en dag de vet vi alla!