Sjukskriven!
Nu har jag varit sjukskriven någon vecka och det har känts skönt, jag har insätt att min kropp behövt det. Jag ser att min familj tycker det är skönt att jag bara tar det lugnt och försöker samla krafter för ett fortsatt liv, ett liv som jag hoppas blir ett friskt sådant. Det känns skönt att inte ha något "måste" som hänger över en, nu inväntar jag bara min tenta som förhoppningsvis kommer i början på nästa vecka.
Vet att du inte kommer gilla bilden men den visar att vi behöver Rehab båda två( Puss jag älskar dig)
Vad har jag då pysslat med under min sjukskrivning? Ja första veckan gjorde jag absolut inget, gick mellan sängen och soffan som en zombie, trött, trött och åter trött, jag sov mesta delen. Men man kan bli ganska trött på att inte göra något alls. Sen finns det ju alltid något att pyssla med, något som känns kul att göra och just nu så har min man hållit på med uppfräschning av våran hall och som jag har haft som en form av terapi. Jag har målat lite när jag känt för de och när jag orkat, de har tagit sin tid men de har vart kul. man behöver ha en uppgift för att känna sig behövd och se att man duger till något!
Jag känner mig piggare för varje dag som går, kroppen börjar vilja göra saker, känner lust. Men de som känns lite konstigt är att jag inte vet vad jag gör den 2 Okt, har ingen koll alls men känner mig inte stressad för den skull, och de är inte likt mig, jag som vill ha koll!!!!! Man lär så länge man lever.
Nu är det 1 vecka sedan E åkte till Kreta på au pair jobb och trots att vi ofta gick varandra på nerverna så saknade jag henne väldigt snabbt. Hon har de bra hos sin familj och vi behöver ha denna distans till varandra ett tag. De som känns riktigt skönt är att vi pratade igenom olika saker som var viktiga för oss båda innan hon åkte. Vi avnjöt en familje middag på Restaurang Friheten med underbar service, god mat o mysig lokal ( tack marina o steffe för härlig efterrätt, älskar er) innan hon for. 
Min familj har hela tiden funnits där för mig och velat mitt bästa, men de är inte alltid som man ser det.
Senaste Veckan har jag fikat och umgåtts med olika vänner som alla stött mig på olika sett, vänner som aldrig ger upp. Vänner är det finaste som finns efter familjen, tänk att det finns människor som inte har vänner, det måste kännas väldigt fattigt.
Mannen och jag var en sväng i Stockholm förra helgen och umgicks med världens bästa svägerska! det blev promenad på Djurgårn med fika på Rosendals trädgård, hur mysigt som helst, Sen blev de en tre rätters brakmiddag tillagad av, åter igen, världens bästa sväggu. Söndagen bjöd på landslags hockey i rasande tempo.
Nästa vecka är det dax för läkarbesök igen hos min onkolog, Nina, en underbar person. Hon inger ett sådant lugn när hon pratar. Hoppas nu att proverna är fortsatt låga så att det kan bli ett slut på cellgift behandlingarn för godis och bara göra tre månaders besök, skulle vara så skönt. Och att tentan blir godkänd så jag kan marknadsföra mig som AT :-)
Igår var det Fru hippa för en 50+, trevligt och väldigt roligt att träffa glada vänner för bowling och god mat! Nästa v ska bästa vännen och jag på en liten tripp, ska bli så mysigt och skönt, de är ett led i min rehabilitering, ha ha.
Vet att du inte kommer gilla bilden men den visar att vi behöver Rehab båda två( Puss jag älskar dig)Idag blir de att gå ut i de fina vädret, men första var jag ju tvungen att uppdatera lite. Alla hinder är till för att komma över, var o en på sitt sätt.
Kram!
Kommentarer
Trackback
