Bästa sättet att inte dö är att leva...........
.
.......dessa ord kommer från en två barns mamma som jag idag vill hedra för hon finns inte längre i denna värld. Denna kvinna LillaH, var en fantastisk kämpe, en kämpe mot en svår äggstockscancer och som följt mig i mitt bloggskrivande och jag i hennes, vi har följt varandra med peppande ord och intressant läsning. LillaH var en kämpe in i det sista, en person som aldrig gav upp, skrev fantastiska saker i sin blogg med både humor och förbannelse över sin sjukdom. Att leva på lånad tid är något som andra inte kan förstå, lånad tid har vi egentligen allihop på olika sätt men man vet kanske inte alltid om det och det ska man inte göra heller. Man vet aldrig vad som händer idag eller i morgon. Men att veta att man har förutsättningar för att få ett kortare liv är inte alltid så lätt.
Det gäller att aldrig ge upp, att alltid njuta och ta ut det bästa av livet. Ibland brakar hela vardagen för en skitsak, de är när känslorna tar över och energin tar slut för ett tag. Vid dessa tillfällen är man inte rolig, ingen vill ha med en att göra, en morsa ska inte hålla på så. Men hur man än beter sig eller hur mycke de ibland säkert tvivlar så värker ändå ens hjärta av kärlek och omsorg till de sina! Tvivla aldrig på de!
Idag är en ny dag i våra liv och vi gör alla olika för att på bästa sätt förvalta den, min dag blir att umgås med vänner på en promenad för att sedan basta och skvallra lite....... kvällen går i familjens tecken!
Det finns inte bara sorg och elände..... idag firar vi VM silver i sokni...... Lau sorken gjorde de som andra sagt var omöjligt, VM SILVER med J18 landslaget, de är stort......... men bakom framgångar finns det uppfostran, näring från andra och en jävligt stor tro på sig själv...... en tro som vi alla behöver ibland.
P.S att fylla år är roligt, att ha många vänner är ännu roligare och att slå dottern i firar hälsningar via sms och facebook var jättekul..... sorry Elin! (hon skröt med 80 jag fick 95)
Ha en underbar dag mina vänner!
.......dessa ord kommer från en två barns mamma som jag idag vill hedra för hon finns inte längre i denna värld. Denna kvinna LillaH, var en fantastisk kämpe, en kämpe mot en svår äggstockscancer och som följt mig i mitt bloggskrivande och jag i hennes, vi har följt varandra med peppande ord och intressant läsning. LillaH var en kämpe in i det sista, en person som aldrig gav upp, skrev fantastiska saker i sin blogg med både humor och förbannelse över sin sjukdom. Att leva på lånad tid är något som andra inte kan förstå, lånad tid har vi egentligen allihop på olika sätt men man vet kanske inte alltid om det och det ska man inte göra heller. Man vet aldrig vad som händer idag eller i morgon. Men att veta att man har förutsättningar för att få ett kortare liv är inte alltid så lätt. Det gäller att aldrig ge upp, att alltid njuta och ta ut det bästa av livet. Ibland brakar hela vardagen för en skitsak, de är när känslorna tar över och energin tar slut för ett tag. Vid dessa tillfällen är man inte rolig, ingen vill ha med en att göra, en morsa ska inte hålla på så. Men hur man än beter sig eller hur mycke de ibland säkert tvivlar så värker ändå ens hjärta av kärlek och omsorg till de sina! Tvivla aldrig på de!
Idag är en ny dag i våra liv och vi gör alla olika för att på bästa sätt förvalta den, min dag blir att umgås med vänner på en promenad för att sedan basta och skvallra lite....... kvällen går i familjens tecken!
Det finns inte bara sorg och elände..... idag firar vi VM silver i sokni...... Lau sorken gjorde de som andra sagt var omöjligt, VM SILVER med J18 landslaget, de är stort......... men bakom framgångar finns det uppfostran, näring från andra och en jävligt stor tro på sig själv...... en tro som vi alla behöver ibland.
P.S att fylla år är roligt, att ha många vänner är ännu roligare och att slå dottern i firar hälsningar via sms och facebook var jättekul..... sorry Elin! (hon skröt med 80 jag fick 95)
Ha en underbar dag mina vänner!
Grattis på min dag :-)
Tänk att idag är det min dag, att man har en egen dag, nej egen är den ju inte utan de e jag och några till med olika förutsättningar som fyller år. Det är min andra årsdag i cancerns tecken och jag ska fira den som alla andra årsdagar, inga konstigheter!
Jag återgår till veckan som gick med olika händelser. Luleå dagarna gick bra, alltid lika roligt att träffa sin studiekamrater, fast lite vemodigare när man inser att det var sista veckan som var så där som den brukar med seminarium, skratt, prat, middag ute med vin el öl, framtidsvisioner, hur ska de gå för oss och allt annat prat om livet. Jag kommer att sakna det! Men för att återgå till luleå, hemresan!!!!! ingen kunde väl ana att ett vulkanutbrott på Island skulle få hindra oss att lämna norrbotten lika tryckt och invant som när vi reser dit. 8.45 pep det till i mobilen, ditt plan är inställt står de, okej jag och E ser på varandra, lugn och fin säger vi nu kollar vi möjligheter fast först ett halv fokuserat möte med våran handledare i c uppsatsen sen tar vi tag i situationen.
Parkerar oss framför datorn i bibblan, nu letar vi för våld efter olika sätt att ta oss HEM! Och jag kan säga att vi var inte ensamma, samtidigt på olika håll sitter andra och vill boka samma resa de blir typ den som först får upp kortet och kan betala som får lämna luleå på skönaste sätt. Till slut blir det ett sätt för oss att lämna staden men inte de mest bekväma kan jag säga. Snabbt till vandrarhemmet och hämta väskan för att sedan ge sig av till bussstationen och där njuta en 8 timmars lång bussresa till sundsvall i väldigt osköna säten, nu fick bara göra det bästa av det, och vi var fyra kursare som höll ihop varav en blev åksjuk den första timmen!! vi hade ju inte hunnit äta och knappt fått med oss något gott utan de blev en sallad som skulle räcka +lite godis och dricka.
Vi överlevde de åtta tim och får se ett underbart landskap på vägen ner, höga kusten och massa annat, så nu har jag varit vid busstationen i Umeå, Skellefteå, Ö-vik, Härnösand, Timrå och Sundsvall där vi anlände 22.00 de e inte illa ska jag säga!
Sen var det bara att vänta på tåget som skulle ta oss till stockholm, väntan blev 1,5 tim, men i sundsvall har vi klasskamrater och vem kommer inte in på centralstationen med kaffe, kladdkaka, bananer och smörgåsar och dukar upp på min väska, jo dessa underbara flickor H och E som gjorde våran tid i sundsvall till ett trevligt minne. Tack så himla mycket!
Sen blev de en tågresa som ger mig ångest bara jag tänker på det, inklämd i mellan slaf med andra människor och ett tåg som svänger och kränger så det bara suger i magen och man slår skallen i väggen eller i taket var gång man vänder sig, det borde vara gratis att åka tåg!
Men vi kom till stockholm och fick vaska av oss lite på en toalett på centralen kl 7 för att sen inta en så kallad medhavd matsäck, mjukost o polarbröd från luleå. Men då var vi så hungriga så magen ville inte ta emot, de blev att sitta med huvudet mellan benen på cityterminalen och känna tåget kränga varje gång man blunda och vänta på båtbussen till nynäs. Väl på gotlandsbåten så har aldrig pasta med ost och bacon smakat så gott kan jag säga. De var första varma målet sen två kvällar tillbaka. Anländer visby 14 tim försenad och far direkt till lassis för min cellgiftbehandling sen hem och SOVA! Med facit i hand så är 14 tim ingenting mot vad andra ännu väntar på att få komma hem, de är inte klokt detta som hänt och händer undrar hur det ska sluta, den som lever får se!!!
Jag blev lite sjuk på resan, förkyld med lite feber och hosta som ännu håller i sig men de gör inget för idag fyller jag år och jag är hemma och jag lever!
Ha en bra dag mina vänner för det ska jag iaf ha! Kram
Jag återgår till veckan som gick med olika händelser. Luleå dagarna gick bra, alltid lika roligt att träffa sin studiekamrater, fast lite vemodigare när man inser att det var sista veckan som var så där som den brukar med seminarium, skratt, prat, middag ute med vin el öl, framtidsvisioner, hur ska de gå för oss och allt annat prat om livet. Jag kommer att sakna det! Men för att återgå till luleå, hemresan!!!!! ingen kunde väl ana att ett vulkanutbrott på Island skulle få hindra oss att lämna norrbotten lika tryckt och invant som när vi reser dit. 8.45 pep det till i mobilen, ditt plan är inställt står de, okej jag och E ser på varandra, lugn och fin säger vi nu kollar vi möjligheter fast först ett halv fokuserat möte med våran handledare i c uppsatsen sen tar vi tag i situationen.
Parkerar oss framför datorn i bibblan, nu letar vi för våld efter olika sätt att ta oss HEM! Och jag kan säga att vi var inte ensamma, samtidigt på olika håll sitter andra och vill boka samma resa de blir typ den som först får upp kortet och kan betala som får lämna luleå på skönaste sätt. Till slut blir det ett sätt för oss att lämna staden men inte de mest bekväma kan jag säga. Snabbt till vandrarhemmet och hämta väskan för att sedan ge sig av till bussstationen och där njuta en 8 timmars lång bussresa till sundsvall i väldigt osköna säten, nu fick bara göra det bästa av det, och vi var fyra kursare som höll ihop varav en blev åksjuk den första timmen!! vi hade ju inte hunnit äta och knappt fått med oss något gott utan de blev en sallad som skulle räcka +lite godis och dricka.
Vi överlevde de åtta tim och får se ett underbart landskap på vägen ner, höga kusten och massa annat, så nu har jag varit vid busstationen i Umeå, Skellefteå, Ö-vik, Härnösand, Timrå och Sundsvall där vi anlände 22.00 de e inte illa ska jag säga!
Sen var det bara att vänta på tåget som skulle ta oss till stockholm, väntan blev 1,5 tim, men i sundsvall har vi klasskamrater och vem kommer inte in på centralstationen med kaffe, kladdkaka, bananer och smörgåsar och dukar upp på min väska, jo dessa underbara flickor H och E som gjorde våran tid i sundsvall till ett trevligt minne. Tack så himla mycket!
Sen blev de en tågresa som ger mig ångest bara jag tänker på det, inklämd i mellan slaf med andra människor och ett tåg som svänger och kränger så det bara suger i magen och man slår skallen i väggen eller i taket var gång man vänder sig, det borde vara gratis att åka tåg!
Men vi kom till stockholm och fick vaska av oss lite på en toalett på centralen kl 7 för att sen inta en så kallad medhavd matsäck, mjukost o polarbröd från luleå. Men då var vi så hungriga så magen ville inte ta emot, de blev att sitta med huvudet mellan benen på cityterminalen och känna tåget kränga varje gång man blunda och vänta på båtbussen till nynäs. Väl på gotlandsbåten så har aldrig pasta med ost och bacon smakat så gott kan jag säga. De var första varma målet sen två kvällar tillbaka. Anländer visby 14 tim försenad och far direkt till lassis för min cellgiftbehandling sen hem och SOVA! Med facit i hand så är 14 tim ingenting mot vad andra ännu väntar på att få komma hem, de är inte klokt detta som hänt och händer undrar hur det ska sluta, den som lever får se!!!
Jag blev lite sjuk på resan, förkyld med lite feber och hosta som ännu håller i sig men de gör inget för idag fyller jag år och jag är hemma och jag lever!
Ha en bra dag mina vänner för det ska jag iaf ha! Kram
Luleå nästa.........
........nu kommer jag snart, för näst sista gången, inte klokt!! men känner att kroppen är med mig, allt är packat, pillerburkar, remisser till provtagning, skolpapper i massor, lite sängkläder och biljetter, men gillar inte att de är snö där för jag vill ha sol och värme! SOL SOL de får ni allt fixa fram snälla Luleå bor!
Uppdatering kommer vid hemgång och efter ev behandling på fedag...........
"Jag klarar vad som helst.....jag är ju mamma."
Citat ur en bok som jag fick av min dotter " Kram mamma en kärleksfull hyllning till alla mammor"
Puss o kram!
Uppdatering kommer vid hemgång och efter ev behandling på fedag...........
"Jag klarar vad som helst.....jag är ju mamma."
Citat ur en bok som jag fick av min dotter " Kram mamma en kärleksfull hyllning till alla mammor"
Puss o kram!
Behandling avklarad
Igår blev då så dax för den försenade behandlingen, tänk va mina värden kan fladdra än hit o än dit, men nu var de acceptabla för en dos, sköööönt. Bryssel flickan var på plats hos mammsen för att kolla in, men man är ju inte så trevligt sällskap för man slumrar ganska snabbt i sängen efter all
premedicinering, men jag vet ju inte va hon gjorde, hon kanske knoppade in hon me? (förvånar mig inte). sen blev de lite hämtmat på kalas som intogs i sonens lya. Han även me en liten sväng på stan där inköpet blev en tunnare vårjacka. Kvällen skulle avslutas med after "behandling" som min vän döpte om det till, därför behövde jag lite vila innan trots att kroppen går på övereffektivitet efter beh. Men man är ju ingen ungdom så lite vila är ju inte helt fel. Man måste komma ihåg att lägga in det som en aktivitet i min för närvarande pluggarvärld....... ja ja åter till grabbens lya efter att ha inhandlat några goda cider som vi skulle smutta på innan avfärd.
två av vännerna dök upp o vi smuttade den goda cidern och smaskade även på mörk choklad med citron och ingefära....kanon..... sen bar det av till munken på tapas och grillbuffé där vi mötte upp fyra av våra andra väntandes vänner. Maten var kanon så lika vinet som ingick,samt mina fantastiska vänner som ställer upp när det ska hända något. Kvällen blev urtrevlig och den avslöts på masters med en Irich Coffie innan natt-bussen tog oss nästan hem.
De är såna här kvällar man lever på ett tag framöver, kvällar där vänner ordnar och fixar och man bara hänger me och njuter. TACK SNÄLLA, NI VET VAD JAG BEHÖVER!!
Nästa vecka är det dax för Luleå igen, det var längesedan men de ska bli skoj att se mina pluggar vänner igen, men för att kunna resa så måste jag ordna en massa innan, bla så har jag ringt Porsö vårdcentral i luleå för att jag måste ta en blodstatus på onsdagen inför min andra beh på fredagen efter jag kommit hem. Mitt liv är ju ett evigt pusslande för att få veckor att överensstämma med allt som sker runt omkring mig.Hoppas jag får ett långt uppehåll med allt i sommar så jag kan planera en resa eller nåt annat kul, när inget kan få mig att boka om eller ställa in, undrar om det någonsin kommer att bli så???
Jag vill vara som alla andra, är trött på allt de här. Allt detta började för exakt ett år sedan, ett år har jag hållit på med detta trixande mellan skolvärlden, sjukhusvärlden, familjen och alla mina vänner för att få en vardag att gå ihop, en vardag som jag och många fler med mig tar som en självklarhet att den ska fungera, tråkigt bara att det ska hända tråkiga saker för att man ska inse hur bra de va innan. Men jag ska dit igen........ men det krävs mycket för att nå dit, energi, stöttande familj och vänner samt massor av jävlarenammar och det som är det bästa med allt de här är att jag har de alltihop! så kom igen bara era små fula, dumma celler så ska jag ge en match som ni sent ska glömma!!!!
Nu ska planera för min resa på måndag men först blir det mys i soffan med 3/4 av familjen.
Kramar till er alla via nätet, alla ni som får mig att vilja LEVA och att ÖVERLEVA..... älskar er alla!
Glad Påsk!
Nu har det gått två veckor sen kroppen min slogs ut och den har inte repat sig ännu, de har gjort att jag inte fått nytt inplanerat cellgift i veckan som gått. Att inte få när man planerat in det är det samma som att mina andra in planerade händelser ligger risigt till. Det värsta med att va sjuk är att inte kunna planera och ha koll.
Jag har i alla fall klarat av min praktik förra veckan vilket jag är jäkligt glad för, fast jag hade gärna varit kvar där flera veckor för att de är ett behagligt ställe att vara på, bara massor av trevliga människor. Nu är det c-uppsats som gäller, bara jag kan hitta motivationen igen så ska de nog gå.
Påsken har varit mycket bra, fick hem E o M från bryssel, har haft middag här för några släktingar samt har träffat mina bröder med fam på en härlig middag med många skratt. Och igår blev de lite pub kväll i bygdegården med mannen o flickorna, o de fanns mycke att titta på ........ HI HI!
Annars har veckan som gått mest innehållt provtagning, läkarbesök, provtagning o provtagning samt terror från onkologen per telefon (de va syster som sa de). De tar mycke av ens tid att vara sjuk! Dr säger att jag ska inte ska ha närkontakt men hur lätt är det när man är en kramis, inte så lätt! Men bli inte stötta om jag sätter upp handen och nobbar en kram, för de är inte jag som bestämt de utan de är min kropp.
Nu ska jag njuta några soliga dagar till sen börjar nya provtagningar i förhoppning om att det blir behandling nästa vecka.
Ha en fortsatt skön påsk mina vänner! Stora Kramar genom datorn!!
Jag har i alla fall klarat av min praktik förra veckan vilket jag är jäkligt glad för, fast jag hade gärna varit kvar där flera veckor för att de är ett behagligt ställe att vara på, bara massor av trevliga människor. Nu är det c-uppsats som gäller, bara jag kan hitta motivationen igen så ska de nog gå.
Påsken har varit mycket bra, fick hem E o M från bryssel, har haft middag här för några släktingar samt har träffat mina bröder med fam på en härlig middag med många skratt. Och igår blev de lite pub kväll i bygdegården med mannen o flickorna, o de fanns mycke att titta på ........ HI HI!
Annars har veckan som gått mest innehållt provtagning, läkarbesök, provtagning o provtagning samt terror från onkologen per telefon (de va syster som sa de). De tar mycke av ens tid att vara sjuk! Dr säger att jag ska inte ska ha närkontakt men hur lätt är det när man är en kramis, inte så lätt! Men bli inte stötta om jag sätter upp handen och nobbar en kram, för de är inte jag som bestämt de utan de är min kropp.
Nu ska jag njuta några soliga dagar till sen börjar nya provtagningar i förhoppning om att det blir behandling nästa vecka.
Ha en fortsatt skön påsk mina vänner! Stora Kramar genom datorn!!
