Tiden springer iväg känns det som, jag har mycket att göra och det är nog därför som tiden går fort, alldeles för fort! Har hunnit vara i Luleå en vecka för slut seminarium samt börjat min praktik här hemma. För att backa lite grann så började månaden inte bra, allt kändes upp och ner, visste inte hur det skulle lösa sig med praktik, mådde inget bra psykiskt, undrar om det är mina hormoner som spökar? ja de kan ju vara det. Att förlora allt det kvinnliga är inte lätt, man tror att de ska funka men de är inte alltid det gör det, en förlust är väldigt stor, större än man kan tro. Fast man ska inte klaga, jag har det ju väldigt bra ändå, jag överlevde ju, och jag ska leva länge till.

Ibland undrar man vad meningen med livet är, varför händer det så mycket konstigt i världen? är det guds verk? vill han att 150 000 människor ska förintas i en jordbävning? varför händer det? varför händer det där folk redan är fattiga och har det eländigt? ja de finns många frågetecken att reda ut och frågan är om vi någonsin kommer att kunna göra det, det är bara så eländigt tycker jag!! En del lever i överflöd medans andra försöker att överleva dagen.

Har nu börjat min praktik i visby, mycket att lära men ändå så kul. Det ställs nu stora krav på en, men det ska de väl göras när man är i sista terminen. De är sorgligt att det snart är slut fast de ändå ska bli skönt, skönt att få slippa alla dessa uppgifter i kurserna , slippa att ständigt ha dåligt samvete för att man egentligen borde sitta med en uppgift. Men de kommer att kännas tomt, tomt efter klass kompisar, tomt efter "sängkompisar" ( du vet vad jag menar, vänstersängen! ) det har blitt många trevliga och roliga samtal långt in på natten. Fast de är redan bestämt för återträff innan vi ens har slutat, de känns ju bra!!


De är nu tidiga mornar så man är trött på kvällen, får nog bli en tidig afton för mig! god natt mina vänner, kom ihåg att man måste alltid befinna sig i nuet för att kunna minnas tillbaka samt för att tänka på framtiden.

1 JANUARI!!
Ja så var de då 2010 ett år till har gått, man blir tvungen att tänka tillbaks på vad man gjort och hur de har vart samt hur de ska bli framöver. Man vill ju alltid ha lite planering, lite kuliga saker att se fram emot. Mitt år börjar inte så bra för min Elin lämnade ön i morse för att fortsätta sitt liv i Bryssel fram till sommaren. Vi har en speciell kärlek till varandra, vi har svårt att vara ifrån varandra samtidigt som vi väldigt ofta gräler och tjafsar när vi är tillsammans, de är konstigt men min dotter säger att de beror på att vi är så lika, så de får vi väl leva med huvudsaken är ändå att vi har varandra och det vet vi!

Året slöt på Ljugarn hos goda vänner, vilket var väldigt trevligt. Och året börjar med att min bror med familj kommer ut i kväll på lite ätbart.

För att summera mitt år lite så var de första månaderna som vanligt, plugg, praktik, vänner, familj. Vänner som hade det jobbigt, man försökte iaf att hjälpa så gott det gick. Sen kom mitt eget 7 april, en dag jag inte glömmer. En vecka senare blev allt ännu värre, någon sa till mig du har cancer, och de är en elaking, jag hör ännu läkarens ord i mina öron. Ja ha va händer nu tänkte jag..... sen rulla allt på i en himla fart. Plötsligt var de oktober och sista behandlingen avklarad. Är jag frisk nu?? nej frisk förklarad blir man inte förren om 5-10 år. Fast jag upplever mig frisk iaf.

Hösten funkade faktiskt riktigt bra, började skolan igen, försökte plugga och leva som vanligt men allt kommer ifatt en så de va bara och inse att man är inte starkare än vissa andra, men som tur va så fanns det hjälp att tillgå. vänner har jag i flertal, jag har vänner för olika saker och behov, men ibland räcker de inte till då är det bra att det finns människor att tillgå som är specialister på att ta hand om folk som faller sönder.

Julen var trevlig med alla brysselfolk som kom hem, ja ja allt var ju inte rosenrött men ibland rensar lite gräl upp luften som vi andas, man vill ju att allt ska va bra men de är inte alltid så lätt med starka viljor som möts, de blir många missförstånd, men i mitt innersta hjärte rum finns en kärlek så stor till mina nära och kära, E,G,M,B och de tror jag att ni vet. Den kärleken en mor har till sina barn är så djupt rotad viket gör att de är svårt att släppa taget, man vill styra o ställa, man slutar aldrig att oroa sig vart dom är, va dom gör, ALDRIG!!!!

Men jag lovar att jag ska skärpa mig... kanske inte i dag men.....

Idag blir det årsdagskaffe hos grannfrun, tänk att fylla år på årets första dag.....

GOD FORTSÄTTNING PÅ ER ALLA MINA UNDERBARA VÄNNER OCH MIN FAMILJ