Näsan över kanten igen.....skönt
Helgen var ganska okej ändå för jag fick besök, vänner hörde av sig per telefon och sms sen kunde jag plugga lite i min ensamhet. Tvingade sonen att komma, han har det inte så lätt. Blev utskriven på måndagen, hade då varit feberfri 1 dygn vilket var kravet. Tog en liten prom till praktiken för att strukturera upp mina 4 sista dagar, sen bar det av hemmåt.
Har de sista dagarna isolerat mig från lite större folksamlingar för att spara kraft och minska baciller i min omgivning. Dagarna tisd-fred denna vecka har bestått av sova, äta, praktik o sova. Men nu är jag klar med min praktik och jag är så nöjd och så glad för att jag orkat.
Min hälsa är nu bättre, känner krafter komma och inga värktabl har jag tagit, hääääärligt. Har även haft två mor och son kvällar på tu man hand som har varit mysiga, sonen har varit sjuk jag har varit sjuk men vi har hjälpts åt.
Summering vad som hänt och ska hända:
Det som hänt var att beh var tuff för min kropp, benmärgen fick sig en ordentlig kyss.
10 v Praktik är klar trots alla hinder som jag både hoppat över, krupit under samt de som jag sprang rakt in i.
Ny beh på onsd (om allt går som planerat) som blir lite snällare
Mina brysselflickor kommer på torsd, jippppppi
All spinning framöver är struken ur kalendern pga inf risk, alldeles för dålig luft för en som mig, tyvärr!
Ingen ishallsfest, för mycke människor, för mycke baciller.
Det blir mycke utomhus aktiviteter.
Ska jag vara så frisk som möjligt så får jag avstå vissa saker som kan påverka min hälsa, trots att de är saker som jag psyk mår bra av men så är det att ha cancer och gå få cellgift. Men jag kan andas den friska luften, jag har en familj som älskar mig, jag kan umgås med mina vänner och jag kan fortsätta plugga, de räcker för mig just nu iaf!!
Ut och möt våren mina vänner, nu ser vi framåt igen KRAMIS ♥
Första behandlingen avklarad...... igen!!
Är mitt i en ur rolig praktik som tar slut för fort med fantastiska människor som arb kamrater, dom är glada, possitiva, dom får alla mina tankar att skingra sig, dagarna bara försvinner. Hoppas jag snart blir klar med min utbildning så jag kan få utöva mitt yrke trots alla hinder jag mött och ännu möter på min väg.
Man vill att våren ska komma men samtidigt inte, för då närmar sig skolavslutning, examen, klass kompisar som försvinner! Tänk att jag, Marika Hedin 44 år ska ta examen från en högskola, de är något jag aldrig kunde drömma om. Hoppade av skolan efter nian för att jobba och tjäna pengar, aldrig mer skola tänkte jag. Men sen mognar man på nåt konstigt vis, man vill något med sitt liv, och just det livet är det som jag kämpar för nu, Jag vill något!!!! jag ger inte upp, tänker inte snubbla på snöret.....
Vill informera till er alla som läser min blogg att jag mår bra efter beh 1 men känner igen några biverkningar som darrningar i kroppen, torra slemhinnor i halsen, sug i magen.....ska man äta eller inte? man vet inte riktigt.
I helgen ska vi fira svärfar som fyller 85 år, våran krut gubbe som har mindre med krämpor än en annan. De ska bli kul att se alla för de blir inte så ofta, sväggu från storstaden har anlänt så i morgon drar vi på promenad med efterföljande bastubad så vi luktar gott när svärfar ska kramas!!
Skickar kramar och pussar till mina bryssel flickor att läget är för närvarande under kontroll, snart ska vi ses.
Mina vänner! Snart syns vi ei veiki pa bitch party Tåget har startat igen.......
.....och jag finns med där. Veckan som gått har varit tumult artad, de är mycket som hänt, många svar och händelser som vänt ut och in på mitt liv......igen! Beskeden vi fick i onsdags var inte roliga men ändå så kändes de bra på nåt konstigt sett. Om man ställt in sig på de värsta så blir alla andra besked bara positiva.
Jag är en frisk kvinna med en sjukdom som försöker ta över min kropp, den försöker ta komandot över mitt liv men jag ska visa att jag är starkare än en gång. På tisdag börjar jag och cellgiftet vår kamp tillsammans, vi är två mot en! När man väl fått besked så blir man lugnare på nåt vis, man hämtar kraft, lägger upp en plan och kör på. Denna gång har tumören satt sig mellan levern och gallgången, trycker på mina organ vilket ger smärta i mellangärdet och ryggen men det finns bra smärtstillande som hjälper.
Samma dag jag fick mitt besked stod det skrivet i mitt horoskop
Du behöver inte oroa dig så mycket för allt som kanske kommer att hända.
Lev mer för dagen och se till att du tar ut det bästa av allt!
Jag ska göra det bästa jag kan för att njuta av livet, ska sätta guldkant på vardagen så ofta jag kan. Guldkant på vardagen är något vi alla behöver ibland. 
Guldkanter jag upplevt den gågna veckan: bjuden på restaurang av en underbar vän, blommor från mina underbara arbetskamrater, kort med vackra ord, stor kram av sonen samt att få sätta guldkant på någon annans vardag med en bukett blommor. Det är härligt att bli uppskattad men lika underbart att få visa sin uppskattning mot andra♥
Nu ska jag ut och njuta av solen!
kloka ord av annan cancersjuk kvinna: BÄSTA SÄTTET ATT INTE DÖ ÄR ATT LEVA!!!!
